En liten flicka i världen ensam står, hennes hjärta är fullt

med blödande sår..

Hennes kinder är våta av salta tårar, hon vet hur

mycket hårda ord sårar..

Ångesten tar kål på henne och allt om vill är att lämna denna värld...

Flickans liv är längre ingenting värd, hennes dagar är fyllda med

låtsas glädje och panik..

Nätterna är fyllda med gråt och kvävda skrik..

Hon undrar om det finns någon som henne förstår..

Allt hon vill är att få sova och aldrig mer vakna..

Flickan har en bästa vän och den brukar hon leka med ibland..

Den får hennes handled att färgas röd..

Hon önskar så att det fanns någon som älskade henne..

Men en dag kanske flickan tar sitt liv, det värsta är att flickan det är jag..

En liten flicka står på en bro och tittar ner..

Ett kliv och hon finns inte mer..

Från hennes kind rinner sakta en tår, i handen håller

hon ett kort på sin vän..

Hon viskar "förlåt mig men vi ses snart igen"..

Precis när hon ska ta sitt sista kliv, hör hon en röst "det får inte ta slut"

det är hennes vän som står och skriker..

Hon bryr sig inte fast hon vet att hon sviker..

Hon tar sitt sista andetag och försvinner sen ner, hennes väns ögon

är det sista hon ser..

Hon kollar sig i spegeln och hon ser en fet och ful person..

Tårar börjar rinna nerför hennes kinder, men hon torkar bort

dom lika fort som dom kom..

Hon vill se sitt blod rinna nerför hennes handleder och hon

vill göra slut på sitt lidande..

Men hon kan inte, hon vågar inte..

Hon gråter mer än vad hon ler..

Smärtan inom henne tar kål på henne..

Allt hon vill är att försvinna från denna jord..

Men hon vågar inte ta det där sista klivet..

Hon är allt för rädd, hon vill inte såra den ända personen som betyder

något för henne..

Han är hennes allt och det är honom hon lever för..

Utan honom skulle hon inte orka kämpa mer..

Hon älskar honom och han är hennes bästa vän..

Men varje gång hon ser sig i spegeln så faller tårarna ner..

Hon hatar sig själv..

Så tar hon fram rakbladet och drar den snabbt mot sin handled, hon

känner hur det kalla rakbladet nuddar henne varma hud..

Hon faller ihop på golvet och det sista hon tänker på är hennes ända vän som

hon älskar mer än något annat..

Men nu är flickans lidande slut..

Jag minns när du smekte mitt hår och

kysste mig på pannan..

Jag minns när du sa att du älskade mig

och jag trodde på dig..

Jag trodde på varje ord som du sa men allt du sa var

bara lögner..

Allt jag behövde i mitt liv var dig mamma..

Men du fannas aldrig där..

Du lovade så mycket men du lämnade mig..

Jag minns när du sa att du skulle ringa och jag väntade..

Jag väntade och väntade..

Dagar blev till veckor och veckor blev till år..

Men du ringde aldrig..

Det var som om du inte brydde dig..

Jag grät varje dag efter dig, jag kollade upp mot

himlen och bad till gud att du skulle ringa men han lyssnade inte..

Han har aldrg lyssnat..

Och nu har jag insett att det inte finns någon gud..

Och jag har insett att jag inte behöver dig, för allt du gör

är att såra och krossa mitt hjärta..

Jag önskar att du var död så jag kunde få spotta på din

dumma grav och bara stå där och skratta..

Fan jag hatar dig mer än något annat på denna jord..

Men ibland klandrar jag mig själv..

Det känns som om det är mitt fel..

Men jag vet att det inte är det så allt jag vill säga

är dra åt helvete..

Jag drar rakbladet mot min hud, jag känner hur

blodet sipprar ut..

Det får mig att känna mig okey igen..

Det får mig att känna mig levande och all smärta försvinner..

Ingen ser hur jag verkligen mår..

Är jag verkligen så bra på att spela att ni inte ser??

Eller vill ni inte se??

Jag ler för dig..

Jag ler för all kärlek jag känner för dig..

Men inte ens du skulle förstå..

Jag orkar inte förklara för det går inte..

Jag kan helt enkelt inte..

Är rädd att förlora dig..

Jag är rädd för att dö men mer rädd för att leva..

Ser ingen mening med livet längre..

Jag har dig och du är sjukt underbar, du är min bästa vän..

Och även om du kan se på mig om jag inte mår bra så ljuger jag och säger

att allt är okey..

Jag vet att jag behöver hjälp men jag vill inte..

Jag vill dö men samtidigt så vill jag leva för du är det ända ljuset jag har i mitt liv..

Du får mig att smälta varje gång du ler..

Du får mitt hjärta att stanna varje gång du ser på mig..

Det är som om du kan kolla rakt igenom mig..

Det som om du kan se mitt hjärta och se hur trasigt det är..

Jag vill inte att du ska kolla på mig på det sättet, det är lite läskigt..

Du är den ända som jag vågar prata med men ändå är jag rädd för att säga hur

jag egentligen mår..

Vill ju inte att du ska gå för jag behöver dig..

Sanningen är den att jag älskar dig..

Jag menade aldrig att gör dig arg..

Jag vet att du inte är som alla andra killar..

Du är så mycket bättre än dom..

Jag älskar dig och jag är så ledsen om jag sårade dig..

Du är min bästa vän och jag är så korkad..

Jag blev bara så svartsjuk, det är inte lätt att vara förälskad..

Hoppas att du kan förlåta mig..

Jag menade inget dumt, det blev bara fel..

Jag skrev bara fel..

Fan jag älskar dig..

Jag vet inte varför men jag känner mig inte

hemma någonstans..

Jag känner mig så vilsen och ensam..

Jag önskar att jag bara kunde hitta mig själv..

Jag trodde att jag skulle bli hel igen om jag bara fick träffa dig mamma..

Men sanningen är den att jag känner mig mer vilsen än någonsin..

Jag hatar dig, jag önskar du var död..

Jag önskar att jag kunde få ut dig ur mitt huvud men jag kan inte..

Det är som om du är fast i mitt huvud och bara finns där inne och

förstör alla mina fina tanker..

Men jag lovar och svär den dagen du dör ska jag stå och spotta på din grav..

Jag hatar dig mer än vad jag hatar mig själv..

Och jag hatar mig själv en massa men jag hatar dig dubbelt så mycket..

Du förstör mig..

Jag gråter efter dig..

Jag önskar att du bara kunde förstå hur ont det gör att veta att du inte vill ha mig i ditt liv..

Jag vet att du och jag är ganska lika men jag tänker inte förstöra mig själv mer..

Jag tänker inte låta dig såra mig igen..

Så den dagen du letar upp mig och säger att du har förändrats den dagen kommer jag bara

skratta åt dig och be dig dra åt helvete..

Jag behövde dig men inte längre..

Du förstör bara för dig själv..

Jag litade på dig, men du ljög..

Du sa att du aldrig skulle lämna mig igen men du vände dig om och gick..

Du krossade mtt hjärta gång på gång och jag hatar dig så..

Men jag tänker inte låta någon såra mig igen och jag hoppas att du inser vad du har gjort..

Farväl mamma..

Jag vet inte varför jag mår såhär..

Jag försöker se allt det där positiva som jag

ser när jag är med dig..

Men jag ser det inte..

Allt jag ser och känner är smärta..

Det gör ont i mitt hjärta när jag inte är med dig..

Du får mig alltid att se saker på ett positivt sett och jag vill

kunna se det även om jag inte är med dig..

Men det finns inte där..

Det är som om allt det där positiva försvinner så fort du går..

Jag vill kunna ha dig hos mig varje dag..

Utan dig kan jag inte andas, det känns som om jag dör så fort du

vänder dig om och går..

Jag älskar dig..

Du är en ängel utan vingar och så fort du ler mot mig så känner jag mig trygg..